http://vingklipptsapbubbla.blogg.se - kommer vara mer aktiv där,

...

PUNKTPUNKTPUNKT!!!

Nu har du gjort mig arg.
jag förstår inte.
jag sa ju att hon visste allt...
anmälan eller soc...
soc...


"Hon tog det som en anmälan om oro över varn å unga".
orden svider och blöder igenom mig.

...

helgen älsk, den var underbar till mesta dels
och jag saknar dig så otroligt, dina armaband,
dina såpbubblor fyllda med dina andetag som du blåste över mig
jag saknar hela dig, även fast helgen kanske inte vart som den skulle.
tårar och dumma saker, men ändå var det underbart
att bara få vara med dig och höra dina hjärtslag
och hur du andas, och känna dig hålla min hand,
när du viskar alla vackra ord till mig.
jag älskar dig min glitterprinsessa.
<3

...

träffade "P" idag, jag var jätte glad.
heltklart överlycklig, å hon tyckte det var kul att se mig så glad.
jag spelade gladare än vad jag igentligen var,
men ibland måste man träna på att låtsas....

...

"M" som jag bestämde mig för att hata och avsky
är inte så elaka som jag uppfattat det. hon är en riktigt bra socialtant,
och som "K" sa var hon den bästa av alla där uppe..
först sa jag inget alls, och jag såg att hon vart smått irreterad,
sen när jag väll började prata var det riktigt trevligt ju,
vi sprang runt och gick typ vilse i skogen för en sekund.
och jag har iallafall ändrat min uppfattning om henne...

...

Tänk er att två länder krigar, t.e.x Irak och USA, dom krigar och krigar och krigar, och ingen av dom vill ge upp, dom är ute efter en seger, för tillslut lär ju något av länderna vinna?
Det är så det känns just nu, när döden krigar mot livet.

...

Idag snackade jag med min solstråle
för första gången i telefon :D
och så gifte vi oss idag med :)
Älskar dig "T" <3

...

"Hur kan det bli så här det är skitsamma, En mardröm för vissa, men en verklighet för andra."



// RMK

...

Idag träffade jag "K" som letade efter mig i korridorerna.
Så vi gick ut å in å ut å in å ut och in, för jag frös hela tiden typ :p
Men iallafall pratade vi typ 20 minuter å det fanns lite alternativ
berättade en som heter "M" som då jobbar på Soc, och "K"
tyckte det var bäst om "M" berättade dom för mig,
så då ska jag träffa "M" sen, (usch, för "M" var med första gången soc vart inblandade i allt å jag har klart gjort för mig själv att jag inte gillar "M".)

...

Idag träffade jag "P" då, men jag var mådde inte så speciellt bra, så jag orkade inte prata nå mycket, men iallfall fick jag nummret till "K" å sms;ade, sen drog jag från "P" efter typ 30 - 40 min, så tio minuter efter det ringer "K" å frågar hur det är, men jag säger bara "vet inte..." å berättade att jag snart hade slut på batteriet i mobilen. Då skulle vi iallfall ses imorgon å prata, så nu är jag nervös ><

...

Jag satt och tänkte idag hur sjuk världen är igentligen.
Jag kan klaga för att jag hatar mitt liv, jag skär mig för jag har ångest, dels för att jag hatar mitt liv. jag vill dö, för jag hatar mitt liv, (eller dö, vill väll ingen igentligen, bara bli fri från det som plågar en inombords.) Tänk hur många det är som lever med ett självskadebeetende och med självmordstankar, folk med ätstörningar, folk som blivit våldtagna, misshandlade och mobbade.
Det är helt jävla sjukt, vi kom väll till världen för att leva, men folk väljer att ta sina liv istället, för världen har blivit ett sjukt samhälle! I svergie pratar vi om demokrati, vi har demokrati, det ska vara ett jämnställt land, men jag tycker nästan att det är lite diktatur. världen har blivit sjuk, vart kommer den att bli av? kommer vi ens leva om några år, eller kommer vi hinna haft ihjäl varandra eller har dom flesta tagit självmord? Tänk att detta händer i svergie och i andra länder med för den delen. Varför blundar vi för vissa saker, som är en självklarhet, mitt framför ögonen på oss? jag är så jävla trött på att inte bli respekterad för den jag är.
världen kanske inte är ett ställe för mig trots allt, jag börjar fundera på det.

Men jag vill bara säga till alla underbar och söta människor
där ute, som mår dåligt/(bra) ge inte upp, en dag kommer eran tur
och ni får nog en vändning på livet, livet är början på något,
döden är slutet, bara för att ni dör kommer det inte sluta plåga eran innre smärta
för smärtan sitter väll i hjärtat och själen, och själen lever väll vidare?
även om allt är mörkt käma, för jag vet att ni kan klara det, bara ni vill.
tack till alla underbara som finns.
<3<3<3

...

Ibland räcker ord inte till.
man kan inte beskriva kärleken till en person för den är så stark.
Men man kan inte heller beskriva besvikelsen, och hatet till en person för det är starkare.
Då är det som man sitter med ett brev utan ord, man har bara tomma ord kvar, och har inget att säga.

...

Shit.
Kom nyss från Sofia åkermans föreläsning.
hon föreläser sjukt bra, måste jag säga.
om ni får chansen, ta den och lyssna på henne!!!

...

Idag blir det å gå på föreläsning
av Sofia åkerman då.
det ska bli trevligt (:

...

jag måste lära mig att andas själv.



ta inte min hand
bara för att jag faller
jag kommer fortsätta
falla och falla och falla
tills det svarta tar
slut.

...

Ingenting
Först kom ingenting
Sen kom ingenting
Sen kom ingenting
Men ingenting är (inget, inget, inget, inget)

...

bara för att hoppet har försvunnit
och stjärnorna har slocknat
betyder det inte att jag har gett upp..
(om det ändå var sant.)

...

Det gick riktigt bra igår,
träffade "A" å "C" sen var "P" med.
jag säger alltid att jag inte ska prata något.
men nog pratade jag massor.
dom hör av sig nästa vecka.
och se vad det finns för lösningar.

...

Träffa soc sakerna idag,
önska mig lycka till?

...

Imorgon ringer "p" soc..
vad ahr jag gjort?
jag hade massa ångest å ville ha hjälp.
men jag hatar soc idioterna.
fanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfan
för mig!!!!

jag är en komplet IDIOT.

...

ångest hela natten.
blä...

...

Kan någon hjälpa mig andas?
<3

...

Jag har bara tomma ord kvar tror jag.
Det känns som mina lungor gått sönder
som någon satt nålar i dom för att pumpa mig på luft.
Det gör ont just nu. En kniv rakt in i hjärtat och ut igen.
Alla orden folk kastar. psykist misshandlad, jag som trodde den var psykisk?
Vad ska man göra när det känns som tiden sakta rinner ut och man tinar bort.

"Nu har jag gråtit, alla mina tårar är slut
tårarna som alltid fanns har försvunnit
Mina röda läppa formar små ord "släpp mig ut"
medans mina tankar tänker nu har demonen vunnit."

...

En jourhavande kompis kallade mig fjant.

Jag: gud är en människa.
Jag: jag är en apa.
Jag: eller igentligen är jag en såpbubbla.
Jourhavande kompis: fjant..
Jag: ...
Jourhavande kompis: vet du...
Jourhavande kompis: men d jag tänkte säga var..
Jag: att jag var en fjant.
Jourhavande kompis: äch sluta nu..

hur lyckas jag?
jag har ju svårt å ta åt mig.
men ändå, jag vart faktiskt ledsen.
men jag gillade henne ändå för hon sa många bra saker.
men jag sa ju att jag inte ville skämma ut mig.
vilket jag nu gjorde.
nu vet jag inte om jag vågar prata med dom mera.
alltså har du rätt och säga så?

...

Det finns ingenting har bara tomma ord kvar
kanske bäst att lämna allt utan ett svar?

...

nu är jag ETT steg från att få hjälp
som kanske förändrar hela mitt liv.

Vågar jag ta det steget?
eller ska jag ignonera det totalt?

...

Var i skolan idag då.
Sen typ 14.30 så träffade jag "P" och vi pratade en massa om mitt måendeoch vad jag ska göra och det ena och det andra. Sen berätta hon att "J" ringde henne igår och hon sa bla. att hon var orolig för mig.
Sen efter vi hade pratat började det spö regna och så bjöd hon mig på glass, sen när klockan var 16.00 så skiljdes vi åt varsit håll då.
Jag hade iallafall var ledsen å nerstämd hela tiden typ, men sen vart jag litelite gladare för hon är så snäll och så, Aja, känns som jag stretar emot när folk bara vill hjälpa.


Kan någon snälla någon ge mig ett tips på hur jag ska våga?

...

Idag är jag då "sjuk" så ingen skola för mig.
Eller igentligen skolkar jag men sa att jag var sjuk.
Klarar inte av att gå till skolan känner jag.
Är både rädd och mår uselt.
Men det finns det ingen man kan göra något åt.
*suck*

...

Vad har jag nu gått med på .. ?
Jag har gått med på att "J" ska ringa "P"
och berätta att jag inte vågar berätta alla saker för henne
som jag skulle behöva berätta. För jag är vettskrämmd att hon ska föra det vidare.
vilket är hennes plikt att gör ade tom jag gör nåt dumt..

Gjorde jag verkligen rädd eller väldigt fel nu ?

...

suicide feels like the only way to escape from my pain, why?

...

"Jag kommer inte sluta att bry mig om dig."
Dessa vackra ord du sa, jag tror på dom.
det är en speglande melodi i mitt innre
som inte kan spricka som allting annat.

People are all the same and we only get judged by what we do
Personality reflects name and if I'm ugly then so are you...

...

Jag önskar att jag aldrig föddds nu vill jag bara dö
jag duger aldrig till någonting vad jag än gör.

...

Om ni bara kunde se
skulle ni nog förstå
jag orkar inte längre le
hur ska det då gå.

fasaden i mitt innre
spricker varje dag
det är mitt sjätte sinne
att jag inte alls mår bra.

Med omfamnande rakblad
badar jag i mitt blod
jag vill kunna vara glad
om bara ni förstog.

jag drömmer mig bort
bland såpbubblornas värld
kommer detta liv bli kort
ska jag ta ett snabbt farväl.

Jag står på den steniga kanten
kollar tårögd och länge ner
jag hoppar utan min mantel
för jag vill inte finnas mer.

Jag faller sakta mot livets bortgångna tid
detta var min sista livs strid
nu är jag borta och har inget liv
min tid var inte kommen, men må mig vila i frid.


Min mun är förselagad av min egen tystnad
mina ögon säger allt livet var det dystra.


(Jag
säger
inte
sanningen
för
jag
kan
inte
oro a
er)

förlåt

...

Det var jag som var en idiot.
jag gjorde fel.
jag sårade dig.
jag svek dig.

förlåt, jag lovar det var inte meningen att bli kär i dig.
förlåta mig ?<3

...

Jävla SEPE DAG!
FUCK FUCK ALLT
FUCK VÄRLDEN!
ALLT RASAR NER!
LYCKA EXISTERAR INTE :'(

...

jag vet inte vad jag vill ska jag leva eller dö
Jag smällter sakta inut i min insida blöder snö.
ända sen jag föddes har jag skapat problem
och jag orkar inte mer men kan inte släppa taget om er.

Kan jag inte bara få somna in och flyga långt bort
vad spelar det för roll om just mitt liv blir kort.
Barn dör hela tiden varje dag,
Jag skulle göra vad som helst, ge dom mina andetag.

Tänk att jag kan dö frivilligt medans ett annat barn förlorar sitt liv
Jag ska göra vad som helst, genom att försvinna inom en viss tid.
hoppas ni blir glada när ni slipper mig och alla problem
förlåt mig, men jag kommer alltid minnas er.

Jag ska dö medans min insida fortfarande blöder <3

...

Jag vill säga förlåt att jag föddes här,
allt som jag gjort har bara skapat besvär...

...

Hur mycket kan en människa gråta?
Tårarna tar aldrig slut, dom fylls bara på.
Någon måste opererat in en vatten tank i mig eller nått.
För tårarna kommer om och om igen...

...

Ur en självmordsbenägen flickas tankar.

[Läs gärna denna]

Vad är meningen att leva om man hatar livet?
Varför säger alla att det kommer att bli bättre
att ni förstår hur man mår och att ni låtsas bry er.
ni förstår inte alls hur man mår, ni vill förstå,
ni låtsas inte bry er ni skiter fullständigt i en.
Ni tror bara att ni kan göra livet lättare för andra,
men andra kan inte få det lätt men ni förstår inte?
Ni tror att det hjälper att gå till en läkare och få medicin.
Ni har så jävla fel, om ni aldrig vart i helvetet och känt den dära smärtan.
Vet ni hur det är att behöva skada sig själv för att överleva?
Den dära underbara känslan av blod som rinner och handlederna som svider.
Den dära känslan av att veta att man inte orkar en till dag
att man snart tar sitt liv.
Den dära ångesten och paniken som fyller kroppen.
Att varje gång man tittar i speglen är ögonen fyllda av tårar.
Att varje gång man är glad får man låtsas att le fast det gör så fruktansvärt ont.
Hela tanken av livet gör en yr, att man är så värdelös.
Att varje dag kämpa mellan kampen livet eller döden,
Kämpa för en omöjligt kamp mot dom inre demonerna.
Vad ska jag nu göra?
det finns inget hopp längre det är borta.
Jag känner inte den dära livsgläjden som förrut.
Och alla denna panik, om inte på tal ångesten.
jag orkar verkligen inte med livet mera.
Jag måste bara bort hårifrån.
Det finns inga tabletter i medicinskåpet,
eller jo vitaminer men det händer det inte så mycket med.
Jag vill inte hoppa framför ett tåg
jag har ingen lust att dränka mig.
Hur ska jag då göra?
det verkar inte finnas något sätt alls att dö på.
Eller, jag kan försöka skära mig.
Jag letar fram dom vassa rakbladen och skär lite men inte djupt,
men ändå kommer det rätt så mycket blod.
Jag trycker ner hårdare och drar jag måste göra djupt jag ska bort.
men plötsligt börjar det bli tungt och andas och jag skakar
det gjorde så ont att rakbladet faller ner på golvet.
Fort tar jag en massa papper runt handleden.
Jag sitter på toalettetstolen en långstund och gråter.
Jag är patetisk helt enkelt löjligt, jag klarade inte av att dö,
jag misslyckades, vad ska jag nu göra?
Vad skulle jag nu göra när jag misslyckats?
jag kunde inte stanna kvar i världen.
Och killen skrev ju att det inte fanns plats för mig i världen,
att gud alltid gjorde honom besviken, speciellt när jag levde.
Jag förstår inte riktigt varför han sa så, men det måste vara så,
För varför skulle han säga saker som han egentligen inte menade?
Jag började faktiskt gråta när han skrev det, Patetiskt jag vet.
Men jag är känslig efter allt som hänt,
den dagen då mitt liv bara gick i spillror.
Den dagen vill jag förtränga och glömma bort.
För andra är det nog bara löjligt men för mig var det för mycket.
Jag kan ju faktiskt inte berätta för andra dom skulle nog bara reta mig.
som man inte haft nog med det.
*Suck* jag kommer nog aldrig lyckas dö,
på något sätt är det som om något hindrar mig.
för dom gångerna jag tänkt och dö kommer saker i vägen.
tillexempel den gången när tåget var förenat å jag skulel hoppa,
Eller den andra gången när jag försökte skära mig till döds å telefonen ringde.
äsch, jag inbillar mig bara,
en värdelös människa som mig har väll inte rätt till ett liv?
Så måste det vara, att jag inte ska få leva ett bra liv,
det är ju gud som bestämmer han bestämde att ge mig mörker istället för ljus,
jag måste vara elak i mitt gammla liv eftersom han verkar straffa mig.
Jag har funderat på att försöka försvinna från världen igen,
men jag kan inte svika dom som älskar mig,
jag försöker ju att kämpa för dom och utan dom hade jag nog inte alls funnits.
Undra varför allt måste vara så himla komplicerat.
varför blev livet hårdare nu för när jag blev äldre?
Jag blev ju van och ta alla hårda smällar efter mobbingen,
jag var van att ta all skit och ta hand om mig själv,
Varför öppnas allas ögon nu och förändrar synen?
jag förstår mig inte riktigt på världen längre, vart är den på väg?
var det så att jag som är guds största misstag skulle tillbaka?
Varför skulle annars gud skicka in mig i en deprition.
Även fast jag ber till honom då och då så skiter han i mina böner,
Han kan hjälpa alla andra nästan, men inte mig?
Förlåt för det jag gjort, men jag vet ju inte vad.
du anar inte hur sårad jag blir av att du inte lyssnar.
Han dära uppe måste verkligen hata mig.
Jag har insett att jag bara förlorar tid på att be,
be till någon som igentligen inte finns och någon som struntar i mina böner.
För om nu gud skulle finnas så slänger han mina böner i "inte värd att hjälpa" högen.
Ibland så brukar jag undra varför någon skulle vilja skada en lite flicka,
en chanslös liten flicka som får kämpa med sina andetag.
Jag har tänkt många gånger om jag var Djävulen i mitt förra liv,
om man nu äns hade ett förra liv, men det borde man haft efter som man straffas nu.
Hm, *suck*.
Igentligen är jag rädd för döden vad som händer,
Men ibland känns det bara som att det inte finns någon annan utväg,
så många gåner man fått höra hur värdelös man är men ändå hur underbar man är.
vad ska man igentligen tro på?
Sanningen om att man är värdelös, eller lögnen som gör en lycklig?
Jag tror bara på det som är bäst för mig att tro på och det är sanningen.
Större delen av mitt liv har jag bara levt i lögner, undan hållt mitt riktiga liv
Spelat ett dubbelspel.
Kanske är det lika bra att bara ge upp?
Men jag kan inte lämna alla jag älskar och lovat att inte ge upp.
Kanske var det att jag lovade dom bara ännu en del av mina lögner?
Det funkar inte längre när ingen tycks förstå mig.
Jag knuffar undan alla som vill hjälpa mig.
Men jag gör det ju bara för att jag är rädd för en förändring.
Om jag förklarade samma sak 1000 gånger om skulle ni inte förstå.
Ni förstår inte hur det är att leva med saker man inte kan bearbeta,
Bilder som spelas upp som en skräck film som jagar en i drömmarna med.
Känslan av att inte kunna somna att var så rädd för alla drömmar.
Men att ögonen tillslut inte orkar mera och gråter tills man somnar,
så har det varit så många gånger, att behöva gråta sig till sömns, jag hatar det.
Meningen är väll att man ska orka med och klara ut livet?
Men så är det inte med mitt liv, dom onda demonerna leker med mig,
Deras mål är att bryta ner och krossa mig tills jag inte orkar mera,
Och mitt mål är att kämpa tills dom är för trötta och inte orkar leka sina lekar med mig.
Tänk om dom lyckas bryta ner mig, dom har redan fått mig känna mig liten och ensam.
Dom vill att jag ska börja isolera mig och skada mig mera.
Jag kämpar verkligen för dom demonerna ska inte vinna över mig.
Eller rättare sagt dom får inte vinna över mig.
Det ända som säger att dom vill är att ge mig lyckan till ljuset,
Men inte ljuset till friheten, utan ljuset till himmlen.
Dom vill verkligen ha bort mig från världen.
Jag undrar kanske om det är det som är meningen?
Vad dom igentligen vill mig vet jag inte och det är frustrerand.
Dom är nog bara ute efter att krossa folks kroppar,
Jag vet att det finns många mera som har det som mig.
Många av dom har demonerna lyckats vunnit över.
Om det är meningen att jag ska behöva skada mig själv för att överleva?
Är detta verkligen mitt liv, Då säger jag nog hejdå.
Jag vet inte riktigt fall jag vill tänka länge till.
Mina tankar gör mig så deprimerad, dom är bara så negativa.
Jag undrar ofta varför det är så svårt att tänka positiva tankar om sig själv.
Det är som någon tvingar en att inte vara snäll mot sig själv fast man vill.
Jag tänker ofta på döden, fall jag får träffa mina när och kära som dött.
När någon har dött tar det tid att inse att det är sant,
att dom inte längre finns vid ens sida längre utan är borta.
Den dära otroliga saknaden och man kan inte göra annat än gråta.
Jag vet att folk skulle bli ledsen om jag dog, iallafall mina vänner.
Jag har många vänner som mårdåligt och vi kämpar tillsammans för att hitta ljuset.
Men någonstans har vi fastnat på vägen och kommer inte längre.
Vi vill kunna klara oss själva vi är inte så svaga som andra tror.
Andra dömmer oss för att vi skär oss, kollar konstig och viskar.
Men igentligen är det inget att bry sig om för dom vet inte vad som hänt.
Istället för att fråga varför man skärt sig skriker dom Emo efter en.
Dom trycker ner en istället för att hjälpa en.
Jag fick faktiskt höra mycket klocka ord av en tjej en gång, så hära löd dom:
"Om världen inte gillar mig så är det deras problem och förlust,
Jag duger som jag är och har rätt till ett bra liv".
Jag tänker ofta på det citatet hon sa, det måste ligga något i det?
För annars skulle hon knappast säga det till mig.
Hon hade tänkt så när hon var nere och efter hade hon mått lite bättre.
Men jag vågar inte säga det, för tänk om jag blir straffad då?
Igentligen får jag inte säga positiva saker alls om mig själv,
inte för mina onda tankar som inte styrs utav mig.
Jag måste börja försöka se bra saker med livet även om det är svårt.
Hur ska jag då kunna gå till vägar?
hm, jag får väll börja ljuga för mig själv att jag duger som jag är.
Om jag gör det kanske det känns bättre även om jag blir straffad?

till er som inte förståt det så är det en Novell ur mina tankar. den är längre och har fler delar, men vet inte om jag kan lägga ut dom...

säg gärna vad ni tycker. <3

...

Snackade med "J" idag,
hon är så underbart snäll och trevlig.
Typ en av dom roligaste som finns :p.
Hon och jag är rätt bra å missförstå varandra (a)
Och på Lördag ska jag träffa hon å "E" för första gången
är skit nervös och så ju, haha.

Diikt.


Varje kväll går hon och låser in sig på toaletten
letar i skåpet efter alla förpackningar med tabletter.
Hon kan inte undvika att tårarna börjar rinna ner
hon tänker nu eller aldrig, för hon vill inte finnas mer.
Tar ner ett rakblad drar mot handlen hårt och djupt
hon vill bara att livet ska få ett snabbt och smärtsamt slut
hon sluter ögon och tänker på vissa minnen
sånna saker som alltid kommer finnas med i hennes sinne.
för varför ska hon behöva lida när hon inte gjort någon illa
hon orkar inte tänka tanken, bara den får henne att måilla.
Varje kväll samma sak om och om igen,
Vad kommer att hända med denna flicka sen
hon vill å gärna skrika ut "jag ska ta självmord"
"jag ska låta min kropp bli aska och jord."
Hon vet att några skulle bli ledsen om hon dog
och det var dom få vännerna som henne förstog.
Nu har hon trasslat sig ut sina tillbaka blickar och tankar
hon känner hur sitt hjärta sakta slutar att banka.
Allt blir svart och själen lämnar hennes kropp
och själen tog med sig allt flickans lilla hopp.
nu fick flickan som hon ville hon uppyllde "självmords" orden
Hon är en ängel i himlen men bara nergrävd aska i jorden.


Fick insperation av texten under...

...

Tankarna dom snurrar i huvudet men ingen ser,
ingen ser att hon faller ner på knä och ber "jag orkar inte mer". Hon orkar inte leva i denna skiten hon lever i,
Hon vill så gärna ta sitt liv.
hon är bara 15 år varför ska hon ha dom tankarna i huvudet?
Det är ingen som henne förstår,
Hon har djupa sår i hjärtat som blöder.
Hon har bara en tanke som bedövar,
det är att möta döden.
Hon har svårt att se vad som är värt att leva för
eftersom hon aldrig får le.
Men hon tror hon hittat vägenhem
Hon fattar sitt mod och skär i handleden,
Alla sagor slutar inte lyckligt iallfall inte den.
Hon är din vän Hon är din klass kamrat Hon är din syster
och hon skär sig varje dag men låter ingen bry sig.
Hon gråter varje kväll, hon hatar sej själv,
men ler iallafall hon vågar inte ta emot någon hjälp.
Hon höjer handen med ett rakblad mot halsen men bryter ihop
och faller handlös ner på marken.
"Jag måste göra det, det krävs bara en rörelse,vafan har jag å leva för jag måste bara göra det".
Hon vet att mamma har smärtstillande tabletter
så hon smyger sig försiktigt mot skåpet på toaletten.
Och mycket riktigt så står burken där den alltid stått,
hon sväljer ett par stycken och är redo att försöka om.
Hon börjar gråta och tårarna forssar ner.
Hon inser vad hon måste göra för att slippa lida mer.
Påväg till rummet börjar hon samla sitt mod igen,
det var det sista steg hon tog för flickan gjorde det sen.

av; Miichi feat. X-Type - självmord
Ändrade lite saker för den skulle passa in på mig.

...

FAN!!!
Skola imorgon snälla gah!
jag vill verkligen inte :'(
snälla, hur ska jag överleva skolan .
tips nån? snälla..

...

Fyfan,
jag var med en kompis idag.
så går vi sen stirrar hon ner i backen å stirrar
min mobil åkte ur fickan hela den åkte i sär
å gissa vad lilla jag hade gömt dära? Mina rakblad.
fyfan nu skämms jag riktigt jävla mycket
dumma mobil fan :'< ..

...

Okej, ta dej lungt.
du ska inte säga ett skit men ändå öppnar du käften?


(18:37) Hon: Jag har bara skärt mig 2 ggr i livet men du skär dig tydligen mångar ggr .. Vrf ? :S
(18:37) Jag: varje dag oftast.
(18:38) Hon: Det är ingen som misshandlar dig , visst?? .. Det är ingen som bråkar med dig men endå skär du dig ? :S
(18:38) Jag: vet du ens varför folk skär sig?
(18:39) Jag: pågrund av ångest, att man känner sig misslyckad, värdelös.
(18:40) jag: rösterna som berättar att man bara är ett misstag.
(18:40) jag: Så är det för mig.
(18:40) Hon: Gör nåt åt de istället..?
(18:40) jag: du förstår inte så du ska fan inte säga ett skit..
(18:41) jag: du vet inte hur mitt liv har varit.
(18:41) Hon: jag slår vad om att mitt är värre!


Du har inte fattat poängen..
gör något åt det?
vad fan tror du jag försöker, varje dag minsta lilla minut?
och du slår vad om att ditt varit värre?
försöker du tävla om vems liv som varit värst?
poängen är inte den, utan det är hur man mår tjejen.
du kanske har vart med om saker du tkr är jobbiga å jag om saker jag tkr är jobbiga.men "Gör nåt åt det?" å "jag slår vad om att mitt varit värre?" jag kan säga att om du är ute efter att tävla om värst liv eller försöka ta ner mig så är du helt fel ute!

...

Somnade efter 07.00 då jag gråtit massor.
Sen vaknade jag 15.00. så har iallafall sovit...


Jag mår inte bra, jag är inte äns okej...

...

Träffade "P" idag då, det var ju skojigt.
Fick affisher som jag gjorde åt dom :)
Fast ska ändra dom lite för texten vart sepe.
Det var iaf riktigt skojjigt :)
hon bara "tur att solen kom fram, å precis då började det spö regna
så vi fick ställa oss udner ett träd ett tag, bra väder ;>
Sen frågade hon om jag hade ideer om lite saker vilket jag hade hehe.
denna dagen är än så länge rätt lyckad.
ska fortsätta kolla på Dolly dearest nu, riktigt bra film ! :)

...

Folk frågar varför man vill dö.
För att få slut på sitt lidande.
för att allt ska sluta göra så ont.
Igentligen vill man inte dö bara få hjälp.
För vem sklle dö från ett liv dom gillar?
alla vill väll kunna älska sitt liv och skratta
inte bara dra upp kinderna och låtsas le
för det är verkligen inte äkta lycka.
Varför har vi så svårt att vara lyckliga?
vad är det för något som står i vägen?
Varför drabbas vi av hinder hela tiden.
Det jag är rädd för att veta som jag vet
är att "det är farligt att leva, man kan dö."

hur ska jag kunna leva när jag vet att jag kommer dö?
Vad spelar det för roll om jag dör nu eller om 100 år?
Visst, jag hinner inte uppleva student, skaffa familj osv.
Men det kanske aldrig kommer att hända ändå?
Jag kanske blir svårt sjuk, eller blir förlamade hela livet.
Hur ska jag då kunna ta studenten. och om jag är förlamad
eller så kanske ingen vill ha mig? vad som helst kan ju hända.

Så vad spelar det för roll om man dör?
jo, detta kanske inte händer alls och då har man gått miste om mycket.
Men tänk om då detta händer, hur ska man då kunna leva ett normalt liv?

...

Spegel med självmord.

Telefonen ringer; pip pip.

Du är så äckligt ful
vem är det?
(vad säger du)


fula feta unge
vad säger du?
(Varför är du så elak)


Dra åt helvetet misslyckade unge
...
(jag är redan dära)


Snäll gå och skär upp dina armar så du får lida
*snyft*
(Mera, det är ju ärr och sår över hela kroppen)

Kan du inte gå och ta livet av dig eller nått
...
(Jag har försökt men misslyckas ju)


Lever du än, Försök att ta livet av dig igen då.
...
(Jag kan försöka, blir du lycklig då?)


Klick..


2 dagar senare;

Telefonen ringer; pip pip.

"Hej du har kommit till ***** mobil jag kan inte svara just nu,
men lämmna ett meddelande
efter pipet så här jag av mig, så fort jag hör det."

PIP

Förlåt för det jag ringde och sa förrut
men jag var med dom "tuffa" och dom tvinga mig och säga allt.
Och nu när du inte vart i skolan på 2 dagar börjar jag bli orolig.
så snälla förlåt mig, och ring mig när du hör detta,
kram din bästis.

i skolan 5 dagar senare;
Det är så att en av våra elever har begått självmord
och ni vet nog vilken det är som inte varit hära på ett tag.*snyft*

*gråter*
Vet ni v-vv-varför hon gjorde det?
Lämmnade hon inget brev?



Jo det gjorde hon, det stog så hära;
Efter alla år vi varit vänner trodde jag jag bettyde något
men du såg mig som en misslyckad fet och ful unge.
Du kallade mig vacker ett fåtal gånger men du kan inte menat det.
Jag vill göra dig lycklig och du bad mig att dö.
(När ni läser detta brevet är jag död).
Du ville att jag skulle dra åt helvetet så jag svor åt gud
jag slutade be och kallade han dumma saker,
jag fick kontakt med djävulen Enbart för din skull.
Jag tog kökskniven och skärde upp mina handleder och spolade med iskallt vatten
för du ville att jag skulle lida mer än vad jag gjorde.
Nu lever jag i helvetet som du bad mig.
Du ska veta att jag alltid älskat dig gumman.
Även fast du sa det dära så älskade jag dig.
för minns du orden vi sa till varandra?
"Vi ska aldrig svika varandra",
och jag höll det jag svek inte dig.
Men gör mig en tjänst och lev vidare utan mig.
för du fick ju som du ville, eller hur?

(Skulle uppskata om du läste detta i klassen
vill inte peka ut personen, hon vet vilken hon är).


2 timmar senare;
Fröken, jag hittade ****** på toaletten
hon har tagit livet av sig.
*Jag kommer*


Texten på speglen.
Förlåt mig för det jag sa.
Texten på golvet.
Föralltid tillsammans, minns du det?


Sanningen kanske, men inte ännu.





Rädsla.

Trodde aldrig jag skulle få sova.
tror jag somnade runt 06.00, fick för mig att min mobil skulle ringa med en konstig ringsignal och så skulle en röst säga att jag kommer dö om några dagar, det var hemskt, jag låg bara och stirrade på mobilen. Trodde verkligen jag skulle dö, just en sådan stund man ville leva.
One misse call, ska man inte se när man ska sova, inga andra skräckfilmer heller.
Eller inte jag iallafall, jag som inte brukar vara lätt skrämd, men denna gången var jag skit rädd.

...

Ångest fylld dag...

Gud vad gammla låtar skapar minnen,
hur man kommer ihåg saker man trodde man glömmt.
Men sen när man lyssnar på en låt kommer allt tillbaks så klart..


Den hära låten ; http://www.youtube.com/watch?v=9nzHpHvW8tA
påminner mig om dom djupaste ondaste minnerna hur jävla skit allt är.
men jag älskar den låten, jag är kär i den...

...

Perfektionen ur din spegelbild lyser på månen
Så att stjärnorna inte behöver känna sig så ensamma
Dom har inte lyste så här starkt sen dina tårar blev regn
Änglarna blev så ledsen när du grät så stjärnorna slutade brinna.

Änglarna försökte läka ärren demonerna skapat i din själ
men dom har hällt frätande syre på varje frisk själs del
och inte himlens alla änglar kan läka dom djupa ärren
Utan det kan bara du själv genom att över vinna demonerna.

(Jag vet att demonernas skuggor speglas reflekternade i ditt hjärta
och att dom är på väg att tränga sig upp i dina djupaste tankar
Ingen ska behöva känna en sådan oändligt fruktande smärta
Och demonerna kommer göra så att ditt hjärta aldrig mera bankar.)

(Du
märkte
inte
att
himlen
föll
när
du
grät)

Demonernas största makt är att styra dina tankar
och ordet dom säger för att du ska ge upp lyder;
((Det är farligt att leva, man kan dö))
________________

Glasbitar speglas reflekterande i mitt innre
Och mörkrets skuggor sveper runt i mitt sinne
Krafterna från demornerna tar över mina tankar
dom skapar blödande glassplitter som bankar.

Kalla vindar sveper runt månens starka ljus
vattnen spelar sig klart mot ett glashus
Mina tårar faller ner mot den nakna marken
tomma minnen spelar upp bilder på parken.

(Det var så underbart att vara i den världen¨
Ondskan var så nära men ändå så lång borta )

(Enängel
kommer
hjälpa
mig
till
andra
sidan)

(Jorden existerar inte för levande ting bara i dina drömmar)

__________________


Jag vandrar omkring bland mörka vilsna runier
Stilla spegelbilder flyter samman dessa tider.
(Skuggorna från det förflutna skymmer mörkret)

Livlösa andetag fylls med syre lös luft av nostalgi
medans på annat håll har en liten flicka neuralgi.
(Demonerna her övertag på mörkrets krafter)

Vilsna spruckna själar försvinner in mot andra plaster
Dom kan inte göra motstånd dom var mörkrets insatser.
(Själarna skriker efter det förgångna)

Maskrosbarnen lutar närmare på mörkrets förgångna sida
Det är så dom tror att allt ska gå till och sluta lida.
(Maskrosbarnen flyter samman dessa tider.)

_______________

...

Jag lever i en värld av Såpbubblor
minsta lilla beröring och jag spricker.
Vill du verkligen att mitt liv ska rasa mera?
om inte så låt mig vara, snälla.

...

Nu kom jag nyss hem, var på besök oss "M" och "C" följde med dit.
Ni vet ju inte vilken "M" är men det är iallafall läraren som såg hur jag mådde igentligen.
Och om inte hon hade sett det tror jag itne att jag hade funnits idag, elle rkanske had ejag det men mått sämre än vad jag redan gör vilket som är sämst. Ja gär ju så tacksam för det hon gjort men ändå arg att hon la sig i mitt liv.
Det första hon sa när vi kom in var "gud vad fin du är" ( jo visst är jag, en ,misslyckad människa som mig fin, haha vilket skämt.) Sen kom vi in å hn undrade om vi ville ha fika, så sa jag nej å då säger hon "Men du, är detsamma som förrut, äter du inget mera?"
Så berättade jag att jag åt och då kollade hon lite fundersamt, men aja
det var iallafall riktigt trevligt för hon är typ en av världens snällaste.
<3

...

Å N G E S T .

ÅNGEST ÅNGEST ÅNGEST ÅNGEST ÅNGEST ÅNGEST

Klockan är nu typ 04.30 å jag kan inte sova

dumma ångest, gah jag är störd !

...

2008-08-08

detta hoppas jag blir en bra dag
3 av någonting är mitt tur nummer eller tursaker.
så 2008.08.08, något bra måste ju hända?

...

Misslyckade dumma lögnare.

Vann faktiskt tävlingen i ; http://sameoldstories.blogg.se
hehe, Grattis till mig (a) ?

...

Vilken dag idag.
Jag vaknade typ 12.00 eftersom jag ställt klockan.
Började smink amig och satt mig vid datorn då.
Väntade och väntade att klockan skulel bli 14.30
klockan gick och gick, tiden tickade och tickade.
Tillslut vart hon 14.30 och jag började gå.
Jag skulle ju träffa "P" vilket jag inte träffat på 1 månad
eftersom hon har haft semester! det har vart en jobbig månad
men det har iallafall gått hyffsat bra. var så kul och träffa henne.
Blev rent sagt ut skit glad, det är så skönt å kunna prata av sig oss någon
som man trivs att prata med och som verkligen lyssnar och är snäll.
Hon är typ den som verkligen förändrat mitt liv mest av alla.
Även fast det finns massor kvar att förändra då.
Men mega kramar till dig för att du finns och bryr dig "P" <3

Har iallafall suttit och skrivit massa dikter ^^
elle rnågra iallfall. sen lyssnat på världens bästa låt.

BESÖK BLOGGEN : http://sameoldstories.blogg.se

"Jason Mraz - I'm Yours"
LÄNK; http://www.youtube.com/watch?v=EkHTsc9PU2A

...

Glasbitar speglas reflekterande i mitt innre
Och mörkrets skuggor sveper runt i mitt sinne
Krafterna från demornerna tar över mina tankar
dom skapar blödande glassplitter som bankar.

Kalla vindar sveper runt månens starka ljus
vattnen spelar sig klart mot ett glashus
Mina tårar faller ner mot den nakna marken
tomma minnen spelar upp bilder på parken.

(Det var så underbart att vara i den världen
Ondskan var så nära men ändå så lång borta )

(En
ängel
kommer
hjälpa
mig
till
andra
sidan)


(Jorden existerar inte för levande ting bara i dina drömmar)





Tänkte bara höra vad ni tkr
om mina dikter :''D <3

...

En stjärna faller bortom horistontens djupa hav
där glimrar stjärnorna utan ett ända krav.
Dom är fria och ingen kan släcka deras lågor
Dom har varit med om livet mest hemskaste plågor.
Men ändå så är dom alltid ljusa och skiner som solen
i hopp om att falla ner till världens största plats jorden.
Men själv så hoppas vi flyga upp så högt upp i det blå
där ingen kan skada våra vingar, där vi kan vara små.


Livet är lycka
(jo visst du säger det)

Livet är hemskt
(så sant som sakt)

Kärlek är lycka
(om man får den man älskar ja)

Kärlek är hemskt
(om man mister den man älskar)


Ä L S K A R D I G <3

...

1 tablett är inte farligt
2 tabletter är rätt vanligt
(Klunkklunkklunkklunkklunkklunk)

10 tabletter är inte så bra
20 tabletter bör man inte ta
(Klunkklunkklunkklunkklunk)

30 tabletter och du blir yr
40 tabletter förmoligen du spyr
(Klunkklunkklunkklunk)

50 tabletter det räcker nu
60 tabletter nu slutar du
(Klunkklunkklunk)

70 tabletter sluta din dumma
80 tabletter är allt du kommer kunna
(Klunkklunk)

90 tabletter trillar segt ner
100 tabletter och du finns inte mer.
(Klunk)

Man tar dom med en hög halt alkohol en efter en
man längtar efter konsekvensen som kommer sen.
En tablett kan vara lockande och du tar fler
men i syfte av att inte alls finnas mera.

Ni förstår inte och ni kommer inte förstå
det är min väg jag fakstiskt själv valde att gå.



fick lov å skriva nått.
i Know that sucks.

...

Mina tårar rullar ner och det finns inget stopp
tårarna blandas med bläck och finns inget mera hopp.
Minnesbilder cirkulerar runt i mitt sinne
tragiska bilder spelas upp i mitt tomma minne.

Alla minnen som vi en gång delade
dom var fina tills jag fatta att du spelade.
Hur kunde spotta och trampa på mig
jag trodde verkligen att jag betydde nåt för dig.

Du slet ut mitt hjärta satt knivar i det gång på gång
du fattar inte själv att denna vägen är för lång.
Du kollar på mig en sista gång med en besviken blick
Du fattar inte själv vilka sår efter dig jag fick.

Ljuset har torkat ihop mina våta ögon med bläck
Pappret kommer brännas upp så snälla släck.
Fortsätter gråta till alla tårar är slut
förlåt mig, jag fann ingen annan väg ut.

Skriven av: Diamanten.

...

jag kände livet börja svika
kände vänner dom försvinner
det spelar inget roll hur mycket jag kämpar mot vinden
för, ingeting finns kvar å inget finns här
vet om att folk skulle skratta om jag rammlar ner å dör här
den dagen den kommer ja, var så säker då,
jag greppar min pistol åå jag skjuter underkäken
men, försöker se fram imot min morgondag
jag vet om det finns många som kämpar här precis som jag
snart är det dags att säga hej då för alltid
tills sist får du problem å din dotter fixar avslut
jag tänker ofta, å gemnför mej med andra....

Shorty - Det som du har.

...

Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest
Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest Ångest

Å
Ån
Ång
Ånge
Ånges
Ångest
Ånges
Ånge
Ång
Ån
Å

Så ska vi Bokstavera det ; Å N G E S T
En till bokstavering ; Å N G E S T E N... Ä T E R...D I G...I N N I F R Å N

B O K S T A V E R I N G S
Å N G E S T ..

Ångest, Vet ni äns vad jag talar om.. ?

...

Gud, vilken dröm jag drömde.

Vi skulle åkt till Finland jag och typ 21 utvalda.
Det sluta med att vi åkte till Tahiland i stället.
Det var jätte roligt och alla var glada.
Våra ledare var äldre än oss men ändå snälla.
Men vi skulle inte ta med oss mobilerna ut i stan det fick man inte,
men det gjorde jag ändå fast jag stängde av den fall jag skulle få sms.
men iallaflal klev vi in i en hiss och åkte ner och gick runt.
Och vi fick prova på tahländsa maträtter med våra lärare.
Sen efter vi vart oss den sista läraren så somnade jag och alla andra försvann.
Vi leta och leta efter dom men dom var helt spårlöst borta.
Sen ropar jag på nån kille ovh han går med mig och kollar,
sen ser han att det är blod på en båt och han går fram och kollar i den
Så ligger det blod i hela båten och proplern kapar kött efter kött som flyger runt.
Sen gick han upp till nåten och kolla å från ingenstans kommer en kille
som sliter loss en propelern och trycker den mot hans bakhuvud.
Men den dära killen såg aldrig mig, sen började jag gråta och försökte ta mig hem
men det gick inte för jag bara fast på den dära båten med alla små båtar.
Det var säkert 23 båtar på båten och nästan alla var fyllda av blod...

Usch, jag kan inte skriva mer om den drömmen, den var hemsk
och helt äcklig jag ville bara spy, USCH!

...

Förlåt för alla lögner.
Men jag fick panik ni förstår inte.
Nu kommer det aldrig bli bra igen det går inte.
Förlåt mig, snälla kan ni förlåta mig...

Tack för du bad mig ta livet av mig,
tack för du tyckte jag kunde gå å skära mig.
Visst jag kallade dig tönt och omogen,
men att be någon ta livet av sig är riktigt lågt.
förlåt att jag föddes då, jag bad aldrig att få komma till jorden
FÖRLÅT så jävla mycket.

...

Mår botten just nu, orkar knappt le längre
men ingentng spelar någon roll längre.
världen är som den är, överallt är det ...
ursäkta detta korta inlägg men är på botten :(

...

Har ingen kommentar om denna dagen.
Hatar den, usch, allt är bara knas.
Jag bor i en karusell, som inte stannar.
snurrsnurrsnurr.
kan någon hjälpa mig å stoppa den?


Vill bara säga att jag älskar "S" mest i hela världen
du är mina andetag gumman, tro på det jag säger <3

...

Idag satt jag och tänkte på Peter Pan i Landet ingenstans, jag önskar att jag bodde dära ibland, att jag aldrig kommer få bli vuxen (men då om jag kunde få spola tillbaka tiden och inte bli äldre än fem.) Alla säger att det blir lättare när man blir äldre att tonåren är rena helvetet är det så, eller är det bara något som dom säger för att få en att hoppas? Jag mår helt konstig, kanske för jag inte sett solen på ett tag, kanske håller jag på att bli sjuk? jag fryser hela tiden, mår illa och är skit deppig, vill inte göra något alls nästan. Har bara suttit och photoshopa hela dagen nu, finns inget annat man kan göra, vad ska man göra när allt ändå bara suger. Snälla rädda mig? Sov ingenting igår natt heller typ en stund kanske, verkar vara pigg hela tiden.
orkaorkaorka:(

...

KLICKA PÅ BILDEN FÖR STÖRRE LOGGA!

Denna bloggen borde ni verkligen besöka. det är en av dom bästa bloggarna jag läst. Och jag lovar att jag biter er om ni inte går in dit och klickar runt och lämnar en liten kommentar x)
Och skriv ut information och skriv om denna bloggen i eran :) För tjejen som äger bloggen är helt underbar så nu hoppas jag verkligen att ni trycker in och kollar :) ; http://psykiatrin.blogg.se/

(vet inte varför loggan blev så lite :[ )

_______________________________
Allting suger mera än mest, hela livet suger, världen suger. När kommer igentligen det som är bättre som alla pratar om? Snälla kan någon ge mig ett svar. "det blir bra, jag lovar" JA jag har hört det nu men NÄR?, nu? sen? aldrig? det kanske är försent sen? kan någon bara berätta när jag blir lycklig? aldrig, men ni vill inte säga det till mig. Det sårar mig. Jag tänker aldrig mera gå ut, eller jo tillslut måste jag men jag vill inte. utomhus suger, där solen bara vill sluga en med dess heta strålande lågor, solen vill förgöra mig jag vet dens onda plan, men mig lurar den inte, aldrig att den kommer lra mig, aldrig att den kommer det, aldrigaldrigaldrig säger jag bara. fy på solen, fy på allt. livsglädjen ligger ner knölad och slängd i en liten mini papperskorg. Men jag tänker inte dö för det finns inget liv efter döden, (tänk om jag alltid tänkte så.)

"Så ta hand om er
Jag tar en hand om er
Sluter ögonen en stund
Jag kan inte andas mer
Vi kanske aldrig mer ses
Jag bara faller ner På mina knän
För saker som jag saknar
Så ta hand om dig
Jag kommer sakna dig
Kanske inte kan förklara nu hur knas det känns
Men jag kan inte andas här
Så jag kanske stannar där
Har funnit det jag sökte men tvingades släppa taget
Vill härifrån men samtidigt inte lämna staden
För jag älskar min stad och människorna här
Det känns tungt att säga det men det här är mitt farväl"

Sober feat RMK - Ta hand om er. älskar den låten.

...

Det bästa man kan göra nu är att isolera sig från omvärlden, dom kanske vill en riktigt illa, det känns nästan som det men jag vet inte varför. Fick panik för att jag inte kunde skrubba bort mina ärr på armarna, fast jag försökte med varmvatten och massa tvål och shampoo men det gick inte, jag vill bara ha bort dom dära märkerna men dom försvinner inte. Jag vet att dom inte ska gå och tvätta bort men ändå så försöker jag, Men det tyder bara på att jag är en Misslyckad nolla. Misslyckad nolla med stora, feta bokstöver ; MISSLYCKAD NOLLA! Det kan lika gärna stå i min panna, misslyckadmisslyckad. Alla stämplar mig ändå som värdelös? Kanske inte precis hela världen men halva iallfall. Dom ser mig som et odjur ett stort äckligt fult vidrigt monster, så känns det iallafall så bläbläblä. Hur kan en människa föddas som jag? misslyckad födelse.

Idag har jag försökte klara ut att lära mig photoshop men det gick ju inte så super bra. Allt blir bara konstigt och nej fy på mig, jag klarar inte av att göra någonting rätt. inget inget inget, varför är det så? jag hatar mitt liv men ni förstår inte, besvärbarn är allt jag är.

...

Den dära känslan, den fina glada känslan utav frihet.

Då man ser hur lyckliga alla små barnen är och skrattar, då dom precis lärt sig att gå.

Då föräldrarna ser stolt och säger "Det hära är mitt barn" och man ser leendet på deras läppar som lyser upp världen. Dom vaktar sitt barn hela tiden så ingentingt ondt ska hända dom.

Och skulle dom ramla så skulle föräldrarna springa dit och fråga "vart gör det ont?" . " ska jag pussa dära" ? Och så sträckte man fram fingret och fick en puss och allting var bättre och man kunde återgå till lekarna och sina vänner. Men nu är det en sådan stor skylnad än var det var när man var liten. Jag vet att jag itne kan bli barn igen men har jag verkligen fått haft min barndom? nu känner jag absolut inte den dära känslan utav friheten och vinden som blåster genom håret när man springer. Och jag skrattar inte speciellt mycket heller , ler inte eller är med några vänner, och mina föräldrar kan inte pussa bort min smärta som dom kunde när jag var liten. Då trodde jag att ett ömt finger var äkta smärta, men när jag vart äldre så förstog jag att dom undanhållt vad smärta igentligen var, sa dom aldrig någonting för att dom ville skydda mig, men så fall från vad?. Mina föräldrar tror verkligen fortfarande att jag är ett barn att dom kan rädda mig och ge mig kärlek för att få bort allt det som gör ont. Men det kan dom inte, Det är så som river och svider så djupt inne i själen att dom aldrig kommer att läka förens jag själv börjar bearbeta dom och verkligen ansträger mig för att komma på bättre vägar i livet. alla tror att det är som att bre smör på en macka att det är så lätt men det är det inte, Det är som att ha 45 pankakor i en stekpanna och vända alla sammtidigt, till och med svårare. Ni förstår inte vad som är fel, inte jag heller. Ni vill kanske bara försöka få kontakt med mig men jag vill inte det, jag vill vara själv. jag orkar inte se det ni kallar vackert i världen, för det är inte vackert i mina ögon. Allt är bara svart och vitt, istället för rosa,gult,rött,grönt och blått. allt är bara mörker vart man än vänder sig. när kommer igentligen ljuset fram och hurlänge ska man behöva vänta på det?

Är det kanske , dagar? veckor? månader? år? eller till och med aldrig? , jag vet inte vad jag ska tro längre, men ni måste förstå att jag är stor, att jag inte löngre är eran lilla flicka att jag kan ta hand om mig själv för jag vill verkligen inte att ni ska bry er, det är bara jobbigt och åter jobbigt. Ni kan ändå inget göra så varför lägga ner mer energie på mig när jag ändå bara verkar förstöra era liv? Ni kanske inte vågar säga det.Ibland vill jag bara krypa ner iågons famn och känna mig trygg hela natten men mest av allt ibland önskar jag att jag aldrig fötts...

Det var bara lite ur mina nattliga tankar.

...

[Bilden fick jag upp i huvudet å skulle måla .__.]
Jag har problem, blir arg för minsta lilla jag tar ut min aggression på typ alla andra. Pappa hade vart och handlar en chokladbit åt mig så var det nonstop i den, jag hatar nonstop dom små sakerna är så äckliga å vidriga att jag bara vill hälla vatten på dom så dom smälter bort.

Men iallfall skrek jag "å fyfan" , å fråga hur fan man tänker om man stoppar chokladbitar ichoklad? Marabou med, nonstop, Daim? hur fan tänker man? >_<. så äckligt vidrigt å förstöra

choklad, då kan man ju förfan sitta och knapra på vitlökschoklad med kola sås !!!

(ursäkta svordomarna, brukar inte bli så upprörd.__.).

Men det dära var droppen HATA HATA marabou !!.

Men iallafall så typ fick jag damp hur länge som helst.

Nu sitter jag å fryser hur mycket som helst det är skit kallt.

Sen har jag pratat med "R" hon vill inte leva mera.

Sen har jag pratat med "S" hon vill inte leva mera.

jag orkar inte med att alla vill ta sitt liv :(

Änglarna lämnar inte sina underbara ängla vänner,

kan jag int efå en chans och laga era brustna vingar, försöka trolla med ett trollspö och strö helande glitter över er och få er att stanna på jorden, ni är dom underbaraste änglarna som finns ni förstår inte det själv. hur kan ni blunda för en sån sak?

Jag älskar er alla mina ängla vänner ni är det bästa i livet <3

...

Jag undrar om jag börjar bli sjuk.Det är kallt å jag fryser ihjäl om jag inte har en miljon täcken.Jag tror inte jag sovit något inatt, jag fastnade i boken "Vingklippt ängel",Kunde inte bara sluta läsa den var ju så jävla bra fyfan,hon skriver som en ängel nu ska jag köpa "känn pulsen slå" sen som jag tror är uppföljaren.Men iallafall efter boken var slut så låg jag bara helt stilla i sängen.Jag tror inte jag sov eller nåt eftersom mobilen ringde 10.30 för då skulle jag upp.Alltså jag minns inte ens om jag sov eller inte? men jag är skit trött nu så antagligen var jag vaken. Pratade med "J" idag hade bokat msn tid med henne då så vi babblade på en massa.Det finns så mycket jag skulle vilja skriva men det kommer inga ord.Det är som någon stulit alla mina ord och inte ger dom tillbaks till mig.Vad är der för någonting jag igentligen vill säga? SOC har iallfall inte ringt något mera, dom ringde ju flera gånger här om dagen, men jag vägrade svara eller prata med dom, dom måste verkligen vilja mig illa.hon frågade förrut "Finns det något vi kan göra som kan få dig att må bättre?" "Ja det finns det, sluta bry er och försvinn ut ur mitt liv". Men det har dom inte, dom måste verkligen vilja mig illa då.jag hatarhatarhatarhatar soc, dom har problem iallafall hära.Vad vill dom mig igentligen? ta mitt liv och krossa det mera än vad det redan är krossat? Sen efter sommaren så kanske jag måste gå till BUP igen, vem vet om jag blir dit tvingad? hatar BUP, varför vill dom förstöra?

Tänkte lägga upp en liten novell sen.
Men vet inte riktigt hur jag ska göra..

...

Ibland undrar jag varför tårarna inte vill sluta rinna? Varför dom bara smyger sig fram och droppar en efter en. vad är mening med att gråta över sitt eget liv, Jag känner mig bara så otroligt patetiskt, kan jag inte göra annat än gråta? Undra vad meningen med livet är, alla måste ha en mening annars födds man inte. Jag vill verkligen hitta min mening med livet men det kan ta så långtid. Jag önskar jag var 5 år igen då livet inte var en sådan stor lek som det är nu. Visst, vissa hinder är enormt lätta men andra är enormt svåra, men varför? Denna bloggen kommer mest handla om mitt liv och mina tankar. Jag är "Anonym" och ett fåtal av mina vänner vet att det är jag då. Det beror på att ingen igentligen inte vet någonting och mig och mitt liv. Jag lyckades undanhålla flera år hur piss jag mådde men tillslut kom det fram. Då fick jag gå till BUP men jag ville inte gå dit mera sen. Och jag fick göra nåt grejs oss psykologen dära som visa att jag hade en "djup deprisson". Och den försöker jag ta mig upp ur, dom ville att jag skulle träffa en läkare men jag ville inte. Jag är suicidbenägen och lever med ett självskadebeetende. Har dock inte skärt mig på lite över 3 veckor nu, det är svårt å ångesten gör det inte lättare. Mina självmordstankar är inte lika starka nu som dom varit. För jag vill må bra och leva, men jag tror att döden är en utväg. Men en annan del av mig vet att den onda sidan av mig har fel.


en dikt jag skrivit...
Min tomma blick ser på snöblandat hagel
min tunga känner smaken av blod
Min näsa luktar sönder sig på svalel
om det bara fanns någon som mig förstod.

Min händer känner svagt på friheten
Mina tankar visar saker som beskriver
ingen vet om den stora hemligheten
ni får reda på den om ni muren river.

Min kropp är svag och orkar inte mer
jag faller allt längre och längre ner
men ändå försöker jag andas syrefylld luft
men ni anar inte att varje andetag är tufft.


Och den 25 fyller världens underbaraste "S" år.
Och jag skickade min present till henne på posten igår.
Hoppas verkligen att hon blir glad över det.
Svårt att veta vad hon tycker om ju.
Älskar henne så otroligt mycket.
Om hon bara visste hur underbar hon är.
Du är min dagliga luft dos gumman, <3

...

Allt ska verkligen vara jobbigt.
Tänk när man var liten och nästan allt var underbart,
när man sprang runt i blöja på det gröna nyklippta gräset och lekte.
Då man kunde skratta och vara lycklig för man förstog nästan inget.
Om någon var elak mot en så kunde man ju inte bry sig för dom kanske trodde det var en lek.
Man växte upp sakta och sakt och blev större och större.
då fick man se livet från ett annat perspektiv, det var inte allt så fint.
Det blev bara mörkare och mörkare och man klev rakt in i träsket.
När kommer den underbara tiden igentilgen?
När man har bett om att livet ska bli lättare så blir det inte det,
Gud slänger ändå bara mina böner i "uppfyll icke" högen.
Den måste vara överfull nu, jag förstår inte varför straffas jag?
Kan livet verkligen vara vackert, jag tvivlar så på det "/.
Hur ska jag riva ner muren i helvetet å ta mig till friheten?
Kan inte någon hjälpa mig, snälla?

(Ni kan kalla mig Diamanten)
// Diamanten