Mina tårar rullar ner och det finns inget stopp
tårarna blandas med bläck och finns inget mera hopp.
Minnesbilder cirkulerar runt i mitt sinne
tragiska bilder spelas upp i mitt tomma minne.
Alla minnen som vi en gång delade
dom var fina tills jag fatta att du spelade.
Hur kunde spotta och trampa på mig
jag trodde verkligen att jag betydde nåt för dig.
Du slet ut mitt hjärta satt knivar i det gång på gång
du fattar inte själv att denna vägen är för lång.
Du kollar på mig en sista gång med en besviken blick
Du fattar inte själv vilka sår efter dig jag fick.
Ljuset har torkat ihop mina våta ögon med bläck
Pappret kommer brännas upp så snälla släck.
Fortsätter gråta till alla tårar är slut
förlåt mig, jag fann ingen annan väg ut.
Skriven av: Diamanten.
torsdag 31 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
rörande dikt..
Skicka en kommentar